”Vill ni verkligen ha mina trasiga textilier?”

Denna fråga ställs ofta till Human Bridge av miljöintresserade, engagerade personer/gåvogivare. Frågan är i hög grad relevant och aktuell – dock inte lika enkel att svara på. Svaret är både ”nej” och ”ja”.

• Nej, för att de ekonomiska resurserna till vårt biståndsarbete skulle öka om vi i första hand samlade in hela och rena textilier tills dess att återvinningssystemen har revolutionerats och skalats upp.
• Ja, för att vi har ett äkta miljöengagemang och vill bidra till att textiliernas miljöpåverkan blir så liten som möjligt, bl.a. genom delaktighet i utveckling av miljöeffektiva och klimatsmarta lösningar för textilåtervinning.

Att förvalta begagnade textilier på ett miljöriktigt sätt är mångfacetterad och komplicerad. Här nedan beskriver vi situationen:

Insikten som de senaste åren har vuxit om att textilier svarar för en betydande del av negativ global miljöpåverkan under sin livscykel, har medfört att hanteringen av begagnade textilier genomgår stora och snabba förändringar. Forskare, politiker och beslutsfattare i Sverige såväl som i övriga EU har börjat agera och letar efter lösningar som skall minska textiliernas miljöpåverkan – och det gärna så fort som möjligt.

En av konsekvenserna är att naturligtvis att insamlingsvolymerna skall och måste öka. Istället för framför allt ”hela och rena” kläder för återanvändning heter det nu att konsumenterna också skall lämna sina trasiga och slitna textilier för återvinning till insamlingsaktörerna.

De flesta insamlingsaktörer i Sverige är ideella organisationer som Human Bridge. De har traditionellt samlat in textilier för utdelning till behövande främst i andra länder, alternativt för att säljas i second hand butiker, till detta ändamål har ”hela och rena” textilier/kläder varit lämpliga. Idag, framförallt av miljöskäl, samlas allt större volymer in och naturligtvis kan inte den svenska second hand- och biståndsmarknaden svälja allt detta. Därför säljs mycket av det insamlade materialet till den internationella sorteringsindustrin. Den intäkt som detta genererar finansierar såväl insamling och sortering men täcker även kostnaden för hantering av obrukbart material som lämnas till återvinning. Målet för sorteringsindustrin är i första hand återanvändning av textilierna vilket sker på den globala marknaden.

Textilier som inte lämpar sig för fortsatt användning skall återvinnas och budskapet är därför att dessa också skall lämnas till insamling. Detta innebär att ”hela och rena” textilier i växande grad blandas med slitna, vilket naturligtvis påverkar snittvärdet negativt. Som miljöengagerad organisation välkomnar vi och deltar aktivt i projekt som syftar till att öka återvinningen av textilier. Det forskas intensivt med många lovande resultat. Hittills ligger dock dessa på laboratorie- och demonivå. Vad som behövs är storskaliga industriella produktionsanläggningar för att vi skall kunna ta hand om/förvalta de enorma volymer av textilier som faktiskt inte längre kan återanvändas. Det är först när detta blir verklighet som textilier för återvinning blir en efterfrågad produkt samt får ett värde som råvara till en ny tillverkningsprocess.

Under tiden förändras insamlingsaktörernas ekonomiska villkor, eftersom snittvärdet sjunker i takt med att vi förväntas ta emot allt större volymer trasiga textilier. Det är just detta snittvärde som textilierna representerar som är tänkt att inbringa den intäkt som skall täcka insamlingskostnader och därutöver generera ett överskott.

Textilinsamling är för Human Bridge kopplad till ett tydligt miljöengagemang, i enlighet med våra kärnområden bistånd, miljö och sociala insatser. Samtidigt är också själva textilinsamlingen det som skapar de finansiella förutsättningarna för att bedriva vårt biståndsarbete. Våra biståndsinsatser utgörs för övrigt i huvudsak av att förse sjukhus i utsatta länder med väl genomgången begagnad sjukhusutrustning. Alltså finns det även i denna del av vårt arbete tydliga miljöfördelar även om inte detta är huvudmotivet till insatserna.

Human Bridge samlar in stora volymer i Sverige och vi vill fortsätta att kvalificera oss som en professionell aktör också i framtiden. Det förutsätter att vi kan förvalta samtliga textilier framöver, för såväl återanvändning som återvinning. De ekonomiska ramarna blir dock allt snävare av ovan beskrivna skäl. Det är just därför som vi på ingångsfrågan skulle kunna svara både ja och nej.